TJUGOHUNDRATIO

Året började minst sagt kyligt med ett ofrivilligt dopp i Nissan som lika gärna kunde slutat i katastrof. Tiden efter händelsen så bagatelliserade jag nog vad som hade hänt MEN verkligheten kom i fatt en så småningom! Frågor och tankar om vad som hade kunnat hända har cirkulerat runt i min hjärna fler än en gång!
Ryser lite när jag gå över bron i byn nu när där både är is och snö på ån. Som tur är så är Lina♥ en klippa och allt slutade väl!
Jag röstar på Jenny Silver i melodifestivalen! Hon är riktigt bra ju!
Framåt våren så fick Calle ett nytt jobb som har inneburit att han är hemma lite mer än tidigare och framför allt så arbetar han humana tider. Calle = pigg & glad! För min del så har det var skönt att slippa morgonrutinerna med kiddosarna. Det första halvåret promenerade jag innan Calle drog till jobbet...nu för tiden så ligger jag oftast kvar i sängen och snozar! Planen är ju dock att jag ska ta tag i mina "BRA" rutiner igen.
Min mamma genom gick en bröstcancer operation under våren och livet var tungt där under en tid. Allt gick som tur i bra och mamma mår fint nu. Men tankar om sjukdommar och åldrande blev väldigt påtagligt OCH jag önskar att jag hade varit bättre på att "leva lite mer i nuet". Något som jag definitivt behöver jobba på.
Petter tappade sin första tand och jag blev svinsur för att Calle inte sparade den! De var ju så klart STORT att tappa sin första tand OCH den skulle sparas!
Perla lär sig tyvärr att gå;)
Under sommaren väljer jag att jobba 50% dvs jag tar inte ut min semester. På arbetet "växer" jag och de flesta bitarna faller på plats! Jag trivs och är fortfarande mycket stolt över mitt yrke. Sommaren är varm och skön till en början och Petter & Elli är på simskola de första 4 veckorna av sommarlovet.
I Juli blir vi & Bruhnarna i Örebro bjudna på en helt fantastisk helg i Kolmården av Svärisarna! Det var helt suveränt! Några veckor senare åker vi till Turkiet med ett kanongäng! Och jag hoppas innerligt att det blir en favorit i repris till sommaren!
Jag blir en stolt ägare av en Iffån 4 (och vår nya bil så klart). Jag älskar telefonen med dess alla finesser med den är nästa helt värdelös att prata i som en telefon.
Petter är en stor kille och börjar i förskoleklassen och Perla skolas in på dagis. Jag börjar att arbeta 75%.
Hösten rullar på och jag har nog inte varit helt på topp känner jag...vet inte riktigt varför MEN mycket kan nog vara jag känner att det är så mycket hela tiden...och ändå så har jag grymt dålig samvete för att jag inte hinner med det jag verkligen vill göra. Som till exempel höra av mig till mina vänner och familj♥

Med det så önskar jag mig själv ett riktigt jävla bra ÅR!
KRAMEN